Flygmyrornas dag

Det har varit några dagar med lite besök och det är ju aldrig fel, (en ursäkt till att få moffa blåbärspaj tages väldigt tacksamt emot). Det beslutades raskt att vi skulle till Borås djurpark över en dag, detta tillsammans med ett par som maken känt i många år. Av en slump blev datumet den 13/8 och alla som är lite snabba kan räkna ut att det såklart är en fredag. Ni som känner mig personligen kan börja tugga på naglarna........nu! Det är väl det bästa stället för mig som aaaaaaaaldrig råkar ut för någonting? Smack pang bland massor av vilda djur på en "fredagen den trettonde" Blir mycket spännande, jag får säkert valuta för inträdet kan jag tänka mig, håll utkik på löpsedlarna.

Jag har försökt anstränga mig lite mer för att hinna med mina älskade promenader, jag tror det gör gott för både mig och Tjoddas att få komma ut och röra lite på oss (i Tjoddas fall innebär "röra på sig" när hon skumpar runt i vagnen såklart men det är säkert utmattande det också...) Dessutom...ja, jag ÄR en nörd i grund och botten, så blev allt mycket mer intressant nu när jag kan logga allt med telefonen. Förutom idag då såklart, jag var ute och gick en liten runda som Doris kunde följa med på i förmiddags, hon får ju inte gå så långt än eftersom hon inte är så gammal. Efter en lagom morgonrunda på ca 6km var vi hemma igen och jag hade, enligt telefonen, gjort av med tillräckligt mycket energi för att kunna unna mig minst en banan. (Synd att jag inte äter bananer)
Men så kom bakslaget mot min älskade applikation, nu ikväll var svärmor och jag ute på en långrunda, det började bra men helt plötsligt fick GPS'en frispel då den tappade kontakten med sateliten. Så när jag kom hem tyckte telefonen att vi promenerat i Ludvika och att vi gått minst 209km med en genomsnittsfart av 404km/h och bränt ungefär 12000 kalorier.... jag kommer inte ihåg att vi färdats i ultraspeed men säger telefonen så, så måste det väl vara sant.... eller?
Under min morgonpromenad, där daggen fortfarande låg kvar som silver i skogsgräset, solen försiktigt letade sig ner mellan träden och mjukt lyste upp den grönglänsande mossan som låg över stenar och rötter. Det luktade skog och grönt, små stigar som irrade omkring och mystiskt försvann in under små lummiga buskar........ så insåg jag plötsligt vilken tur jag har, vilken tur jag har som har min man och min dotter som håller varsitt tag om mina fötter och får mig att stanna kvar med dem på jorden. Så lätt det hade varit att beväpna sig med block och penna för att sen svepa iväg längs en av de där inbjudande stigarna och bli sittandes på en stubbe för all framtid...
Jag tog mig tid att stanna till på vägen hem och plocka några kantareller som stod vid vägens kant..... märkligt, stod de verkligen där när jag gick förbi alldeles nyss?
Tjoddas vaknade efter halva rundan men låg snällt och jollrade på i vagnen, ömsom grimaserande och ömsom skrattande. Vi har väldigt roligt ihop vi två, speciellt när Tjoddas är på bra humör. Vi brukar fnissa och prata lite hemlisar ihop. Ingen kan se så pillemarisk ut som min lilla Tjoddas.
Idag, när hon skulle känna på mitt ansikte som är så roligt, så körde hon upp ett av sina små fingrar rätt in i min näsa och jag kände hur det nöp till, några sekunder senare forsade näsblodet. Det blev manikyr på trappen minsann.

Idag är det helt klart flygmyrornas dag och det firar de med att försöka invadera vårt kök och vår källare, maken gjorde snabbt en motattack med dammsugaren i högsta hugg. Ve den flygmyra som nu försöker ta sig in, vi har tillochmed tejpat igen hålet i källardörren där vi antar att de haft sin entré.

Tjoddas ligger nerbäddad i sin säng med skorna ordentligt på fötterna. Nappen har flytt sin kos och Patrik har halkat på sned.
Imorgon kommer mormor och morfar, det ser vi fram emot!


Somnar mitt i maten....


(S)kattjakten på en skön sovplats fortsätter......


Och fortsätter....


Och, ja... fortsätter.....


Dagens kantarellskörd. Det framgår lite dåligt hur stora de faktiskt var.



Fick två buskar svarta vinbär av min fina storasyster med familj idag.



Efter ett möte med mr. dammsugare som bokstavligen gjorde "rent hus" kändes
det tryggare att gå till sängs. Vi har dock lite fortsatta problem i köket.


Älskade lilla skitunge, sover sött fastän nappen har smitit och Patrick också verkar
vara på glid.








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0