Mångt och mycket

Det verkar bli längre och längre mellan gångerna jag sitter här, just nu beror det mest på att klockan blir så mycket innan vi kommer in, att man inte får sitta ostört och att sängen känns som en underbar hägring.
Min man måste vara det mest fantastiska som gått i ett par skor tror jag, jag är helt övertygad om att det inte finns någonting han inte klarar av. Han gör makalösa insatser när det gäller husbygget.
Nu är det snubblande nära och tapeterna kommer förhoppningsvis upp på lördag. Idag fick vi vatten, vi har testspolat överallt. Jag var nära på att göra en dum dummare för den som vet vad det är.... 
Den 1/8 försvinner mitt lilla förråd i stan. Dags att börja rensa ut så mycket som möjligt. Planen är att bara ta med det man vill ha och sen lämnar vi resten till de bättre behövande och det som blir över får vi skicka på tippen.
Tjoddas verkar fortfarande inte ta illa vid sig av värmen. Peppar, peppar men inga insektsbett ännu sålänge. Jag sover med ett ben utanför täcket så de hellre ska sticka mig än henne..... löjligt va? Hon är så rolig nu, bara skrattar såfort man tittar på henne och just nu verkar pappa vara favoriten. Såfort maken tittar på  henne så nästan kiknar hon och det verkligen lyser ur ögonen på henne av förtjusning. Hon gör det lite svårt för oss när vi vill arbeta för somnar hon i vagnen tar det bara en kort stund efter att man stannat, innan hon vaknar igen och tycker det är hyfsat trist att behöva ligga där alldeles ensam. Ingen uppmärksamhet, ingen som tittar på en och skrattar åt en. Det verkar just nu vara det som är meningen med livet. Jag kan ha henne jämte mig och klagolåten är igång sålänge jag inte tittar på henne. Såfort vi får ögonkontakt så tvärtystnar och och börjar flina upp sig. Knasiga rackarunge.

Idag, en hel dag efter att jag började skriva detta inlägg, så har vi verkligen jobbat precis hela dagen. Fy katten vad duktiga vi har varit båda två. Eller alla fyra om man vill det.... Doris har burit sitt strå till stacken genom att agera flis och tuggar lyckligt upp allt brädspill som ligger utanför huset, när de var slut gav hon sig på gipset men då fick hon följa med mig ner i källaren istället. Tjoddas har skött sig exemplariskt idag. Det är första gången någonsin som vår älskade unge inte verkar ha känt på sig att vi är lite stressade och därför satt hälarna i backen. Hon har sovit mest hela dagen och däremellan varit nöjd som få. Så himla skönt!
Mina händer känns som rispapper och det har både spruckit i skinnet och lossnat lite större bitar efter allt mitt tvättande med starkt såpvatten idag. Just nu, när jag svettats så mycket att skinnet i nacken lossnar om jag kliar mig, så känner man sig tillfreds och mycket nöjd. En dusch vore helt på sin plats nu innan det är dags för sängen, annars kommer det ligga en skugga på lakanet imorgon när jag reser på mig. Usch.

Tjoddas ändrar sig som sagt var från dag till dag och jag älskar när vi vaknar på morgonen, hon ligger och tittar på mig genom spjälorna, sen sträcker hon ut en hand för hon vill hemskt gärna känna att man är där. När hon inte nöjer sig med det längre, så får man lyfta över henne och vi börjar dagen med att ta av skorna, hon hjälper gärna till och pillar fascinerat på kardborrebanden. Nästa punkt på morgonritualen är att ligga och säga "ojojojojojoj" med nappen i munnen och Patrick i ett fast grepp, ögonen ser ut som om hon nästan skulle vilja somna om igen men vi vet båda att det är dags för frukost så få måste man sträääääääcka på sig och skruva sig lite i sidled innan man kan bli nerburen och få ny blöja och frukostvälling.
Pannkaka är smaskens, det kan man äta nästan hur mycket som helst. Omelett går också ner men det är inte lika gott, macka med messmör funkar fint men aprikospurén verkar inte vara någon större hit. konstigt, den som är så söt. Hon fick en gurkring idag (en tjockare bit gurka med mitten urgröpt så man kan trä fingrarna igenom den) det var spännande och hon slickade länge och eftertänksamt på den.
Vi provade sittdelen på vagnen idag, det gick lika bra att sova i den som i liggdelen konstaterade vi efter ungefär 1 minut på vägen. Att sitta i Bumbon och titta på när mamma och pappa jobbar verkade också roligt en bra stund, speciellt eftersom Doris kom och hälsade på ibland, pussades lite och la sig sen snällt ner för att bli klappad. Tjoddas blir alldeles till sig när Doris kommer och vill bara gräva i pälsen, helst hade hon nog velat smaka lite också men där går min gräns. Jag försöker hålla pussandet nere lite snyggt också utan att det ska kännas som ett förbud, vill inte att det ska bli fel mellan Tjoddas och Doris men oj, oj, oj... vi har haft riktig tur, jag VISSTE väl att hon hörde till oss.
Nu ska vi försöka sova, imorgon kommer helt säkert bli en väldigt lång dag och jag ska försöka laga mat, grilla och fixa efterrätt med hjälp av ingenting och en tom klotgrill. Blir en utmaning.
Ska försöka klämma in lite fler inlägg lite oftare och en drös med fina bilder snart!
Mamma och pappa, kör försiktigt.
Pappa J, det blir jag som hämtar dig.... ta med rena kallingar, imorgon blir det räser!
Mamma J,..... jag bara skojar...
Samtliga ovanstående, jag längtar efter er allesammans, vi ses snart.

Dusch och sen säng!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0