Pelargoner och kräk

Vi åkte och hälsade på hos Tjoddasmormor och Tjoddasmorfar i onsdags, på morgonen hade lilla Tjoddas satt en bit katrinplommon i halsen och hostade tills hon kräktes, vi tänkte inte mer på det eftersom sånt kan hända och hon verkade jättepigg.
Efter frukost stuvade vi in oss i bilen och körde till badet, Tjoddas är som en ny liten person när man kommer ut bland folk om man bara jämför med för några veckor sedan. Är det en enskild människa kan det bli lite svårare och underläppen åker gärna upp. Är det lite rörigare, som i badet med många andra barn och vuxna, så går det finfint.
Hon sov hela vägen hem till de mörka skogarna men verkade ändå lite medtagen när vi lastade ur henne. En stund innan vi skulle äta tyckte jag att Tjoddas lät lite konstigt, hon liksom satt och svalde och svalde... jag blev lite misstänksam men de andra slog bort det som en möjlig sur uppstötning. Efter att vi ätit, började hon rätt som det var om med sina sväljningar igen och började bli lite ledsen. Snabbt som tusan fick jag upp henne ur stolen och vi slängde oss ut i köket där fanns en tacksam linoleummatta  man lätt kan torka av. Vi hann precis....alla tre gångerna.... sista gången, som faktiskt imponerade på mig själv, var när jag vaknade halv fyra på natten, kom upp ur sängen i "räserfart" (inom " " eftersom allt går jädrigt långsamt för mig just nu), fick upp ungen och hann få henne över handfatet inne på toa.
Matlusten har inte riktigt återvänt till 100% än men hon är betydligt piggare nu.

Däremot så har vi fortfarande mycket vakna nätter när Tjoddas är jätteledsen, gråter eller skriker och går upp i brygga. På sista tid kan man även lägga till att hon sätter sig upp och sen slänger sig handlöst ner igen. Det gör naturligtvis att vi är skraja för att hon kommer slå i huvudet någonstans i sängen, hon är ju inte vaken och kontrollerar liksom inte riktigt det hon gör. Sen är det ju skenan också, den slänger hon omkring med för glatta livet, bara ren tur att hon inte slagit sönder sig i ansiktet med den ännu.
Min plan är att försöka sy något slags spjälskydd man även kan knyta fast runt överkanten av sängen.
Annars får man ju ständigt ha massor med bulliga filtar och täcken som tar upp plats och gör att det blir onödigt varmt i sängen. Vi funderar på att försöka filma henne en natt och visa för någon "mer insatt" för att be om hjälp, frågan är bara vem....
Kanske ska fundera på att vaddera skenan på nåt sätt också. (Eller binda fast den med ett snöre längst ner i sängen så hon kan röra sig men inte sparka hela vägen upp?.....känns lite tortyrkammare...)

Nåja, den roliga delen med badet hoppade jag visst över. Vi badar ju med habiliteringen i en bassäng där det, förutom tropisk hetta, även förekommer en lite extravagans pool. Den har nämligen höjbar botten.... På slutet av timmen höjs alltid botten upp till förmån för det minsta barnet på plats, i det här fallet Tjoddas. (Man har sjuk träningsvärk dagen därpå som vuxen, tänk dig själv att kava omkring i 57cm högt vatten, på huk)
Denna gången ställde maken henne vid ett av räckena i bassängen och så stod hon kvar en liten stund.
Finns förevigat på film, såklart. Hon blir så stor på en gång vår lilla stompalons när hon kommer upp från sittande eller liggande läge. Körkort nästa känns det som.

Och så fortsätter jakten på vår mystiske kattjägare.....häromkvällen skällde Doris ut någon med grövre skall än vanligt och morrade varnande mellan.
Detta bekräftar ännu mer min teori om att det är en räv och inte en annan katt som springer omkring här ute och snokar. Jag har inget emot vilda djur, däremot tycker jag det är lite obehagligt när jag inte vet vilken sort det är som ränner runt här och likaså oroar man ju sig såklart lite mer för sina egna djur. Katten är ju inte direkt buskablyg utan är nog en av de kaxigaste kissarna i det långa landet falukorv. Doris låter bara mycket men är egentligen en liten feg räka. Dock har hon sin storlek och sitt testosteronstinna skall att stoltsera med som första försvar. Vi får väl smacka upp en kamera och se om nåt fastnar på bild. En burk tonfisk borde kunna räta ut några frågetecken. (Eller dra till sig ännu mer gäster...)

Så slutligen till dagens i-landsproblem..... Jag fick någon timme över idag när maken drog med sig Tjoddas på en tur i vagn. Den stunden ägnade jag vid symaskinen för jag vet att vi kommer få en kallelse från ögonmott. snart. Sist vi var där fick vi tillsägelse om att ta med solmössa till Tjoddas för det skulle droppas i ögonen.
Jag blev inte nöjd med den förra solhättan jag gjorde till henne, jag tyckte brättet inte skylde så mycket som det borde...plikttroget kickade därför jag igång Örni idag.
Jag har fyndat ett ful-snyggt retrotyg på loppis och det kliade i fingrarna på mig efter att få förvandla det till någonting.
Så jag slängde ihop det till en liten solhätta och när jag hade sytt dit ett vitt kantband att knyta med vid nacken och upp, så insåg jag att hättan skulle se väldigt mesig ut om man bara fortsatte med det vita helt runt.... Men jag hade inget annat hemma.... Så, jag virkade en spets i ett knalligt garn, vars färg faktiskt fanns i små detaljer på hättan. Men efter att ha nålat fast spetsen kan jag inte alls bestämma mig för om det blir snyggt eller ser hafsigt ut.
Borde man fortsätta med kantbandet istället? Eller borde man kanske sprätta bort allt vitt kantband och fortsätta med ett band, virkat av samma garn, runt resten av hättan också. Fast inte med spetskant?
Äsch, jag som hade hoppats på att få den klar tills idag....just nu lever man ju i en egen pressad liten stressbubbla där man vill få allt möjligt onödigt färdigt så fort som det bara går för man vet ju aldrig när Nisse-Lisa vill ut.
Sen är det ju kört på ett tag liksom.
Iallafall, om det finns någon som orkar svara och komma med smakråd om hättan så slänger jag in en bild av den.
Min älskade gamla nalle fick sitta modell, på nåt sätt kändes det inte ok att trä en mössa full med knappnålar på Tjoddas huvud...



Som vanligt fick Tjoddas en tjusig hatt eftersom tillfälle gavs.
Hon höll mig sällskap när jag planterade om några av mina pelargoner.


Hej, hej.


Arbete på gång. 6st moderplantor av olika sorter resulterade tillslut i 22 sticklingar.
Bra investerade pengar med andra ord.


Sy fast eller bara köra med vitt kantband? Alternativt byta ut kantbandet mot fortsatt virkad kant utan spets?
Och mamma.....hur tusan gör man om man vill sy fast en brodyrspets på ett snyggt sätt? Ring mig är du snäll.
Visst är tyget ruggigt fult men ändå lite härligt retrosnyggt på nåt sätt? Jag ser av någon anledning min mormor med en sjalett över papiljotter framför mig när jag ser det här tyget....återigen, mamma...kan det stämma?


Tjoddas står själv i bassängen, glömmer dock ibland bort vad hon håller på med och då sjunker man ju tillslut.
Tur pappa finns till hands när han behövs. "Badankan"



Kommentarer
Postat av: Mamma J

Ascoolt som du har det på bilden! Vad duktig du är!

2011-04-16 @ 10:56:20
Postat av: Eivor

Blått e flått! Superfin!! Vi ska annars premiärbada på lördag. Kulspännande.

2011-04-18 @ 22:09:40
URL: http://ellja.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0