Kalajs

Så har vårt första födelsedagskalas gått av stapeln och med tanke på att vår Tjoddas just nu ser ut som en prickigkorv, så lär det inte bli några fler kalas före januari. Jättetrist, å andra sidan skulle vi ändå fira julafton för oss själva så det känns inte lika mycket "karantän" över det som det kunde ha gjort annars.
Att få i Tjoddas Kåvepenin är lite som att utföra femkamp. Först får man förfölja henne runt hela huset (gärna på rumpan för annars är det ju liksom ingen sport) Sen när man väl fångat in henne, så får man brottas lite innan man kan trycka in sprutan och liksom "köra järnet". Första gången var jag helt säker på att ungen skulle kräkas upp allt på stubben men det slank ner. Eftersom hon frivilligt tar sprutan när vi är klara och suttar lite på den trots att penicillinet är slut, antar jag att hon inte tycker det är världens hemskaste grej.... Men det är ganska skarp smak på det kan jag tala om.

Men kalaset då?
Jo, kalaset var jättetrevligt och vi bjöd på varmkorv med bröd och sen blev det glass med tillbehör som efterrätt. Ett sant barnkalas helt enkelt. Vi hade mest önskat oss pengar till Tjoddas för det finns inte så värst mycket de behöver just nu (även om min syster tycker att alla små barn ska ha minst en påse Dumlekola om året) utan vi sparar ihop till lite större saker istället som kan vara bra att ha, en balanscykel tillexempel, roliga böcker, möbler till egna rummet och sånt där annat supertråkigt som inte genererar i drivor med leksaker som ändå aldrig används.
Jag försökte jämföra det här med att ha småbarn och spelet Tetris... Det gäller liksom att ligga några steg i förväg så att inte "skiten" fylls på upp till taket och man blir Game Over.... (Alla spelnördar med barn vrider sig av skratt och övriga sitter som fågelholkar)

Tack alla medverkande iallafall, kalaset blev mer lyckat än vi trodde möjligt och här är inget omöjligt så det är ett bra betyg vill jag lova.
Kalas nr 2 som egentligen skulle gått av stapeln imorgon blir framskjutet lite i planeringen, no more pricks...eller, ja...inga fler smittande prickar tack.

Men det förhindrar ju inte att vi firar ordentligt själva (i dagarna två blir det ju...) Så Tjoddas festblåsa snurrar just nu runt i tvättmaskinen tillsammans med Loffes partykläder, imorgon är det volanger och slipover som gäller. Fast inte allt på samma stackars barn såklart, man behöver ju inte starta deras liv med att göra dem helt könsförvirrade, det får samhället klara av senare i vuxenlivet i stället.

Tjoddas har hjälpt till att pynta vår gran idag, hon försöker blåsa ut ljusen och vill prompt hänga upp kulor i granen. Hon tar pyntet och "lägger" det på den av kvistarna hon tycker blir mest finemang, sen är det upp till mamma att rädda situationen och hänga upp kulorna samt knipa till ståltråden i öglorna så att den inte går att plocka ner igen, för då lär det bli kraskalas och dammsugaren nästa.

Alla julklappar är inköpta, maten är förberedd, klapparna inslagna och lugnet har börjat lägga sig.
Tyvärr regnar snön bort precis lagom till jul (mamma, du kan sluta hurra nu) En vit jul har ju ändå något alldeles magiskt över sig, plus att det är hundra gånger lättare och roligare att åka pulka och snowboard på snö istället för på grus eller gräs....


Så några bilder. Det lär väl bli bloggning både den 23:e och den 24:e gissar jag på. Jag har lovat kontinuerlig uppdatering under dagarna eftersom vi sitter i en egen liten bubbla just nu.


Jag fick ju städhjälp innan kalaset, köket moppades noga och det blev en torr
"gång" i mitten av moppningen eftersom Tjoddas kasar på rumpan, helt perfekt.



Se filmen: "Städhjälp"




Partypinglan nr 1



Tjoddas stoltserar med en av de fina presenterna, ett fluffigt hårspänne.



Loffe är nöjd av att bara få vara med på ett hörn.



När så gästerna hade avlägsnat sig var det dags att få fram förkläden och
kakmått.



Pepparkakeland? Tja, det ligger väl däråt...eller?




Får lite hjälp av mormor och jag tror minsann morfar har varit framme med
ett mjöligt finger på Tjoddas näsa...



Så var det äntligen, ÄNTLIGEN, dags för ögonblicket Tjoddasmormor och
Tjoddasmamma har väntat på sen vi alla fick veta att vi skulle få en Tjoddas.
De första, nästintill, egenhändigt Tjoddasgjorda pepparkakorna är äntligen utkavlade,
utstansade och lagda på plåt.


Se filmen: "En sockerbagare här bor på landet"



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0