Slumpen är bäst

Ibland gör barn underbara saker utan att de kanske alls fattar vad det håller på med, det är slumpen som avgör liksom.
Lilla Tjoddas spelade piano med mig ikväll och hon får sitta jämte mig på pallen, samtidigt så kan ju då Loffe; sitta i mitt knä och spela han också.
Han var full av beundran inför sin storasysters pianokunskaper och klämde in några egna ackord och även lite hoande solosång ibland där det passade.
Rätt som det är tvärslutar Tjoddas att spela, tittar med stora ögon på Loffe, klappar honom lite och sen tittar hon upp på mig, så tecknar hon först bestämt "lillebror" och sen tecknar hon "snäll".
Oj, oj vad det killar i näsan och man ser väldigt simmigt helt plötsligt.
Barn är väl ändå helt fantastiskt att ha?


Tack snälla familjen J för årets godisverkstad. Allt är förseglat och nerpackat i matkällaren. Tack för alla fina julklappar och presenter, gott godis och framförallt, trevlig sällskap!


Och tack snälla Eivor som fortfarande orkar läsa, reflektera, kommentera och som fortfarande tycker att jag har en poäng ibland även när jag själv har svårt att se den.



iPaden går varm här hemma, många spännande applikationer blir det.



Julklapp och födelsedagspresenter delades ut till höger och vänster.
Många fina saker blev det.



Ett stort paket till Tjoddas med en fantastiskt söt handväska i formen av en groda.
På golvet ligger ett paket med pussel i.



Junarn tyckte inte pappaJ var färdigklädd utan en huvudbonad....



En julfluga och en nalle till lillebror som mest verkade uppskatta pappret...
(Nallen fick en "statusboost" dagen därpå och båda barnen slåss nu om Rupert som han heter)



Hela familjen samlad bland presenter och omslagspapper.



Nu ska vovven nanna, tyckte Junarn och bäddade bestämt ner Doris.



Vänta nu, den här känner jag igen....hur...jo men.... ja, så där var det ju man gjorde.



En mycket omsvärmad PappaJ efter att småflickorna haft pusskalas med varandra.



Att två små gummisnoddar kan ändra någons "bus-appeal" på det sättet.
Tjoddasmorfar har hotat med att döpa om Tjoddas till Tjorven istället...en Båtsman har vi ju redan.



Kära familjen J, eller hur ville ni att ert fadderbarn skulle starta en
karriär som Chippendale kille när han blev stor? Därav flugan kanske...
nästa år önskar vi oss iallafall matchande manschetter.....



Idag var kung Bore här när vi vaknade.



En promenad är mysig om man får ligga nerbäddad i en gosig och varm vagn.



Jag vet att det är många som gnisslar tänder nu när det har snöat....



Men visst är det något magiskt med den första snön ändå?







Kommentarer
Postat av: Mamma J

Tack själva snälla ni för allt! Vi har dock inte så mkt godis kvar att försegla (ni vet säkert varför ). Ja jag har alltid velat se chippendales men detta var ju mkt bättre :-)

Länge leve Stollen!

2011-12-06 @ 06:55:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0