Snart är den här

Nyårsaftonen som alla väntar på just nu. Spännande, spännande. Inte minst för mig (och mina gäster) som har en porterstek bubblande på spisen just nu... jag kanske ska tillägga att min idé av att tillaga en stek antingen är att stoppa den i en påse i ugnen eller hacka ner den till småbitar och göra...något annat av den...vi gillar köttfärs i den här småbarnsfamiljen.
Prickarna är nästan borta från lilla Tjoddas och Loffe verkar fortfarande ha klarat sig helskinnad...eller kanske oprickad...ifrån äventyret.
Vi har börjat observera lite av det där klassiska storasyskon, småsyskon avundsjukan....Tjoddas har för tillfället slutat sätta sig ner själv när hon ställt sig vid pall, bord, stol etc... detta konststycke har hon minsann behärskat ett bra tag men nu har hon "glömt" hur man gör så mamma och pappa måste komma och rädda henne titt som tätt. Likadant är det nu mindre kul att kramas med lillebror och mer kul att se hur lätt det är att tippa honom över ända genom en välriktad knuff. Väldigt effektivt sätt att få uppmärksamhet på...det enda hon inte räknar med är ju att såklart Loffe får komma upp och bli tröstad, då blir det lite mörkt i synen på storasyster minsann. Så, allt är precis som det ska. Nu gråter han ibland bara hon kommer för nära... det är respekt. (Eller vad säger du Tjoddasmorbror?)

Vi var hos tandis i torsdags och vi var båda så imponerade. Det var en annan tjej än förra gången och den här tandisen (egentligen tandhygienist) hade full koll på tänder när det gällde barn/vuxna med DS. Vi fick massor med information. Som vanligt får man ju all information dumpad i knäet, allt på en gång, så det är viktigt att tänka samtidigt att man kanske inte alls får några besvär med tänder. Eller att man kanske bara får en grej, eller två....ja, ni fattar. Innan jag fick barn trodde jag att 100% av alla gravida kvinnor fick hemorrojder, åderbråck och kräktes från dag ett fram till förlossningen....nu vet jag bättre.

Tänderna kan vara lite "piggiga" och även vara lite smalare och spetsigare än tänder är generellt. Det kan också saknas anlag för att få alla tänder och ibland kan alla mjölktänder komma men inte de permanenta, eller tvärtom. Eller så kommer alla och det blir bra ändå. Kommer inte alla så går det att lösa iallafall, antingen kan man "locka fram" några av de lite mer bakre tänderna istället och fixa till allt rent estetiskt men det är sällan det verkar vara några större problem. Kom ihåg att allt ovanstående egentligen även gäller "vanliga" barn.
Det viktigaste av allt var iallafall att om man, som många med Downs har, problem med hjärtklaffarna, så var man tvungen att ta en engångsdos med penicillin varenda gång man skulle göra något slags ingrepp som kan innebära att man blöder lite mer i munhålan. Tillexempel, dra ut tänder eller rensa tandsten.

Men nu tycker jag vi kör på med lite fler bilder igen....jag får inte nog av mina kids och jag vet iallafall en mormor och morfar som också gillar mitt fotointresse....
Idag blev det väldigt mycket Loffe, han är i en rolig ålder just nu och Tjoddas är ju iväg på dagis vilket leder till att det blir mer kameratid för Loffe. Jag VET att Tjoddas ligger ljusår före i antalet bilder tagna på henne ändå (har jag sagt att det var över 2000 bilder på Tjoddas förra året? Då är inte bilder utan Tjoddas på inräknade..)
Men man får ändå lite dåligt mammasamvete när det inte är 50-50 uppdelat varenda gång. Tillochmed när det gäller antalet bilder som är med på bloggen per inlägg. Ja,ja...det blir ju många roliga bilder i jakten på jämställdhet iallafall.



I mammas och pappas säng kan man puttas så mycket man vill, här är det mjukt att trilla.



Sån tur att mormor också har ett munspel man kan låna när man är på besök.


Rutschkana är lite killigt i magen när man inte är större. Tur Loffe är en sann
äventyrskille. En Göran Kropp i barnens värld så att säga.


Ja, jag är nästan alltid på bra humör. (förutom när jag är hungrig eller det kommer
någon och puttar mig)


Hm...problem, lådan är för hög för att jag ska komma åt leksakerna....
jag vet, jag gnager mig in....


Nya favoritkoftan från mormor, ett av barnen på dagis kom allvarsamt fram
till mig idag (De var bara 3 barn så det var väldigt lugnt) hon ville så gärna visa att hon minsann också hade en sån fin kofta och att hon hade fått den i julklapp. Så jag talade om att Tjoddasmormor hade tyckt den såg ut som en karamell med alla färger på och därför köpt den till Tjoddas. Det betyget verkade gå hem.


Jag kan minsann också posera jag.



Pappa står precis utanför bilden för när jag blir exalterad tippar jag ännu lättare..


Coola killen.


Tjoddas gosar med knäppkatten.


Och så har vi såklart en liten badkille också. Varför ska syrran få all uppmärksamhet?


Detta kära Tjoddasmormor, är frukten av att ha "multitaskat"
(telefonsamtal, uppmuntrande rop, blåsa bubblor samt styra kameran..allt på en gång...)



Ibland önskar jag också att jag fick plats i en balja på köksgolvet med lite
såpbubblor och en badanka... det är tur jag har mina barn att drömma genom.


Lite eftertänksam.


Färdigbadat och inlindad i en stor härlig handduk.


En väldigt lycklig hund när vi besökte "styckningsteamet" idag och hämtade älg.


Vi rundar väl av med ett snajsigt kort på far och son som bevittnar
förstaklassig älgstyckning.

Gott Nytt År allesammans! Hinner jag så kommer en snabbuppdatering upp nyårsdagens morgon.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0