Men jösses...

Är det redan onsdag? Jag som skulle satt mig ner här för längesen och uppdaterat lite.

I söndags var jag en tur till nordstan för första gången på över 10 år och det har då inte blivit mindre kan jag säga. Keka och jag hann inte ens hitta till alla affärer vi skulle gå i innan dagen var över och det var dags att åka hem igen. Fötterna kändes på tok för stora för skorna när vi väl satt oss i bilen och vi var både trötta och nöjda.
Vi gick och skrattade åt massor av fruktansvärda kläder som säkerligen kommer bli gräsligt moderna nu till våren och sommaren, förundrades över massor av saker man absolut inte behöver och pausade för kaffe med lite jämna mellanrum. Jag hittade en hel låda med lite roliga sugrör med figurer på till Tjoddas munträning, jag valde ut den som passade bäst enligt modellen "bör ha läppstopp" så det blev ett rött sugrör med en liten brandmansdalmatiner på. En liten tjej i fyra årsåldern stirrade fascinerat på alla sugrör innan hon stegade fram, hävde sig på tå för allt vad hon var värd och precis fick tag på ett av sugrören i lådan. Sen stod hon där länge och provsög så många rör hon kom åt. (Jag diskade lite diskret mitt sugrör när vi kom hem...vilket man ska göra ändå men jag var kanske lite extra noga denna gången...)
Sen är det ju såklart helt omöjligt att INTE köpa lite kläder till Tjoddas....stackars liten...som har såååå ont om kläder.... hittade ju perfekta partyblåsan till svärisarnas kalas i mars. Så på det hela taget var jag väldigt nöjd. Jag hade handlat lite men definitivt inte strött pengar runt mig och slösat. Duktig smålänning. (Fyndade dessutom en badrock till mig själv för 80:-!!)

I måndags var vi tillbaka på öppnis igen och vi hakade på folket som satt vid pysselbordet. Efter att Tjoddas fått en snabb "make over" med hjälp av en Ica-påse som förkläde, tejpade jag fast ett papper på bordet och så plockade vi fram fingerfärg. Det blev kladd på pappret, på hela sig och på alla som var dumma nog att komma för nära. En pappa skulle böja sig ner för att plocka upp nåt hans dotter tappat. När han kom tillbaka upp igen hade han ett förvånat uttryck i ansiktet och ett blått streck tvärs över hela ansiktet. Tjoddas såg ut som en liten indian med färg precis överallt i ansiktet, snygga highlights i håret hade hon också, blåa och röda slingor. jo,jo.. det ska börjas i tid.

Efter att enträget ha tittat på Sånghatten ungefär en gång om dagen, så har nog någonting satt igång de små grå hos Tjoddas för hon kör minsann lite spel på läppen ibland när andan faller på. Det har hon inte gjort innan vi började med filmen. Hon blir helt i extas när clownen dyker upp och talar om att "nu börjar det" Likadant tror jag att jag har börjat höra mer variation i hennes "språk" jag kan nästan svära på att jag har hört henne säga bobo eller dodo, här om dagen. Men eftersom det bara var en gång så räknas det ju inte egentligen. Bara att avvakta och se.

Igår var ju maken pappaledig igen och jag hakade på för en liten tur med bilen. Vi hamnade i tygriket och jag blir lika salig varenda gång jag kommer in i en tyg eller garnbutik. Jag skulle vilja ha ett stort valv, som Joakim Von Anka, där jag samlar fullt med fina garner och tyger och bara har dem där för att bli glad åt. Tyvärr är jag dödligt långsam på handarbete och det mest avancerade jag lyckats sy utan hjälp är två drägellappar. Men viljan och hoppet finns!
Den snälla expediten anställde Tjoddas på stående fot att hjälpa till med uträkning av tygmängder och kostnader. Tjoddas var lyrisk över att få låna miniräknaren, så många små roliga knappar! Pappa upp i dagen! (Till hans försvar så smakar han oftast inte på den elektroniska utrustning han blir betrodd med. Vad jag vet iallafall.)


Idag var vår bil hos farbror doktorn för att få lite saker lagade. Under tiden passade vi på att göra stan och ta lite fikapauser med jämna mellanrum. Maken lämpade av mig och Tjoddas i stan för att sedan lämna vår bil, hämta ut en lånebil och komma tillbaka igen. På så sätt slapp vi flytta runt barnvagn och bilbarnstol. När han äntligen kom tillbaka hade jag och Tjoddas redan letat upp ett café och beställt vad vi ville ha. Tjoddas mumsade nöjt på scones med färskost, sög i sig osten och spottade ut brödet igen.... vi fick sanera golvet innan vi gick....
Sen satt hon nöjd i vagnen och bara tittade på allt folk runt omkring sig, vi sprang runt lite i affärer som man inte kan hitta därhemma (kanske mest för att vi bor i skogen, det finns ganska få affärer här) Vi sprang på mamma J precis samtidigt som jag blev utfrågad av en lokal tidning om vilka blommor jag skulle vilja få på alla hjärtans dag, om jag skulle få några det vill säga..
På frågan om vad jag har för yrkestitel försökte jag ange "Tillväxtansvarig på hemmaföretaget" men när hon tittade på mig som om jag kom från yttre rymden fick jag ändra mig till det vanliga "mammaledig" istället.
Ingen humor alls......
Efter att ha hämtat upp vår lilla bil och kört några ärenden så tog vi oss hem till familjen J för en liten fika innan hemfärd. Tackar och bockar!
Det är väldigt skönt att få vara hemma igen för bor man på landet är en dag i stan lite då och då helt lagom.


Imorgon blir det förhoppningsvis en sväng till de mörka skogarna, om inte vädret suger allt för mycket.


Många fina sugrör. Tjoddas fick det röda, längst upp till höger, med en "pongo-hund" som bär brandhjälm.



Så här stor hög med pengar har jag räknat ut, alldeles själv, att det kostar.


Nu ska vi se, tygmängd beräknad med hypotenusan på derivatan blir....
äsch, kan ingen komma lite närmare istället så jag får testa hur det låter om man slår
den här grejen i huvudet på någon?


Fikamys med pappa.


En sked kan göra underverk med humöret!


Beskåda! Konstnärinnan Tjoddas fullkomliga mästerverk. Och det på första försöket minsann!


Förresten, vi hade en liten räserbil på besök igen, förlåt att filmen är lite skakig men jag skrattade så mycket.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0