Pottchock

Idag var en sådan där trist dag när man inte känner för att göra nåt alls och man kommer inte på någonting man skulle kunna tänka sig att göra heller.
Efter frukost så intog vi faktiskt soffan för att kolla på filmen Teckensång från Hatten förlag. Mamma J hade utlovat en alldeles speciell tolkning av "bä,bä vita lamm" i filmen. Jodå, den var lite....annorlund det får jag hålla med om, mycket bensprattel. Mina ögonbryn åkte däremot mer i höjden på ett annat inslag. En liten docka av slaget Joyk eller Rubens barn, satt på potta iklädd endast en kort tröja. Dockan räknar först till 3 då den tar i och krystar för kung och fosterland, så fortsätter den att räkna, hela vägen upp till 12; med lite krystningspauser här och där som säkert hade sprängt vener i huvudet på en vältränad idrottsman. Det är så man själv känner sig riktigt lättad när äntligen 12 kommer och man hör hur det ploppar till för att sedan spolas. Stackars docka, undrar vad tusan den ätit.
Det är nästan som sången om bananen i "kom igång med tecken 1" där ett barn stiger upp från pottan och det ligger en skalad banan i pottan, DET är snabb omsättning, inte så effektiv eftersom bananen ser fräsch ut.

Tjoddas satt dock som klistrad genom hela filmen och insöp allt spännande som hände. Som förälder får jag nog säga att jag är glad att vi är två som kan bytas av, en vuxen människa klarar nog inte av barnfilmer för många gånger på rad utan lite mental rensning emellanåt. Filmen var väldigt pedagogisk och bra, det enda jag skulle möjligen vilja klaga på är att en del tecken blir otydliga tack vare att det är dockor som gör dem. (Alltså, riktiga människors armar och händer fast genom en docka så armarna blir väldigt korta.)

På eftermiddagen tog vi igen all tid vi slöat, vid det laget hade vädret vänt helt och det snöade ganska ymnigt så vi struntade i eftermiddagspromenaden och plockade fram allt vi behövde ur skåpen för att baka lite.

Mitt barn luktar kakao och lite vanilj.... jag har idag framställt barnvänliga negerbollar (Jupp, negerbollar, så häng mig då) utan socker i. Istället hade vi i lite mindre kakao, mindre smör, en äggula, hackade russin och lite hemmagjord aprikospuré. Konceptet gick hem hos testkommitén som ivrigt sträckte fram handen efter mer med ett uppmuntrande "mmfff" ljud.
Det blev ganska många eftersom de inte är större än en spelkula och egentligen hade jag nog tänkt det som kakersättning till lite större barn men nu vet jag att det fungerar iallafall.
Däremot blev mina egna riskakor en flopp, jag skulle nog inte brett ut smeten så tunt på plåten tror jag. Det får vi göra om. Jag gjorde en egen variant av negerbollar för vuxna också där jag bytte ut lite av kakaon mot riven ljus blockchoklad istället, förutom det ordinarie kalla kaffet som ska vara i så hällde jag även på lite Renault (utan makens tillåtelse) och stötte snabbkaffe för extra fyllig kaffesmak. De blev inte helt fel.
Tillslut kom elektrikern nerklättrande och traskade in i köket. "Hur går det?" frågade han? (Jag stod och rörde i min kastrull med whiskyfudge) "Det luktar så fruktansvärt gott på övervåningen nu"
Jag kunde inte annat än lova honom att han skulle få provsmaka på tisdag när han kommer tillbaka igen.
Blev lite missnöjd med kolan ändå, ska ta ett annat socker nästa gång för detta blev lite väl skarpt. Tror inte min favorit Laphroaig kanske gjorde sig så bra här i heller. Det ska nog vara en lite lenare, mindre rökig variant.

I kväll körde vi ner till "byn" och käkade lite Thai, Tjoddas tuggade i sig ett räkchips och snurrade nästan ett helt varv i sin stol för att kunna titta på folket som gick omkring i restaurangen.
Eller hur är det kul när man ser nya små egenheter de har för sig som visar att de vuxit lite och kommit nåt steg längre? Vi har sett några stycken bara idag, sånt känns rätt skönt.

Imorgon kommer tant Keka på besök, hoppas vi iallafall. Fortsätter snön att falla som den gör nu så kanske det blir lite trixigt att ta sig hit.
Vi provade (Tjoddas och jag) att patinera papper med kaffe idag, det blev lite pannkaka av det. Jag har inte gett upp riktigt än dock. Tror jag vet vad som blev fel.... får testa igen.

En negativ sak med att lilla Tjoddas blir större är att hon kommit på hur man tröttar ut sina föräldrar genom att låta som en mistlur lååååååååånga stunder i taget vid läggdags. Precis sådär lagom länge så någon av oss tröttnar, hämtar henne och så får hon vara uppe, bara lite till.




Jupp, det var minsann gott med lite frühstück.


Mmmmm, gott med hembakat.


Choklad överallt och mamma har busat med frisyren igen.


Kan vi provsmaka lite mer nu?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0