Visst är det fantastiskt?

Människans förmåga att vända saker och ting i huvudet tills det passar oss menar jag.
Om du är på utflykt med dina barn så ger jag mig tusan på att såfort barnen kommer i säng och somnar så har det varit en helt fantastisk dag, borta är de där obligatoriska "gnäll och skrik" minuterna som inträffar för alla, (även om vi som är över 16 kanske håller det lite mer för oss själva...inte många ungdomar/vuxna som får gråt/skrikattacker på stan när de inte får som de vill.)
Man minns liksom bara allt det fina, soliga, härliga som har hänt under dagen. Allt annat tränger man bort, trilskande ungar som inte alls vill sitta i vagn/barnstol/bilstol, mat som konsekvent tas ut igen och smetas på bästa tillgängliga plats, trotsiga blickar och en svävande hand över syskonets napp/nalle/ansikte..... sånt liksom tonas bort och hjärnan gör hela dagen perfekt. Till största delen brukar ju ens utedagar också vara av det bästa slaget och till 98% är ungarna glada/tillfreds. Men eller hur är det märkligt att när de väl gnäller så känns det, precis då, som om det är det enda de gör, även om det bara handlar om en kort stund men sen när man kommer hem så har det liksom aldrig hänt? Fantasiskt tycker jag.

Idag vill jag slå ett extra slag för påhittighet. En film på Tjoddas som fått låna pappas tumstock och därför kan få fart på sitt älskade vindspel (som inte alls ska hänga i hallen men liksom fastnade på väg till sitt rätta ställe)
Påhittig

Jag vill också slå ett slag för vår älskade lille Loffe som börjar bli ännu större kille och som nu myser och skrattar åt allt som går. Vi lyckades få hans första riktiga "skratt" på film:
Loffeskratt


Ja, och så lite bilder såklart.


Tjoddas första videokonferans med sina morföräldrar, lägg gärna märke till
att det är Koss lurar vi såklart använder.....
(ok, så hur många formade ett L för looser med tumme och pek i pannan nyss?)


Två kompisar tog en promenad, jag fick skoskav så dojorna åkte av....
Man lär sig fort att sätta ner fötterna rätt och "trampa igenom" på asfalt.
Nyttigt, nyttigt. Iallafall i små mängder.



Loffe verkar ta efter syrrans fascination för kameror....



Jag tar notan, tyckte Tjoddas och lånade pappas kort för ändamålet.



Den här blicken betyder antingen: Shit, verkligen? Så dyrt vaf*n var det Belugakaviar i käket eller?
Eller: Men vaddå ge den här skojsiga saken till tanten med förkläde, jag vill ta med den hem fattar du väl.






Kommentarer
Postat av: Mamma J

Man blir verkligen varm i hela kroppen av Loffeskrattet, ohämmat gensvar av glädje, underbart!

2011-08-01 @ 20:53:54
Postat av: Eivor

Härliga ni! Lillen växer så det knakar ju! Och lillan verkar vara en riktig uppfinnarjocke, nyfiken på livet :) Vi hade en fin vecka i Hälsingland, men nu kom nån slags resfeber i efterskott :( Snörvel!

2011-08-01 @ 23:05:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0