Segeryra!

YEEEAAAHHHHHHH!!!!!! Örny är besegrad (iallafall tillfälligt får jag tillägga innan jag får sota för det) Jag ringde till återförsäljaren och diskuterade mitt senaste problem med Örny, trådspänningen. Jag kunde riktigt höra hur hon nickade igenkännande i andra änden av luren och sen fick jag lite instruktioner i hur man lätt lagar maskinen själv, hade inte det fungerat skulle jag alltså lämnat in honom för en rejäl omgång. Lyckliga jag som lyckades lösa allt själv. Imorgon kommer inte bli en rolig dag för då kommer väl träningsvärken efter att ha dunkat mig själv i ryggen hela kvällen kanske.... men det är det värt.

Idag var vi på öppnis efter en ganska sömnlös natt, Tjoddas sover även om hon låter så högt att ingen annan kan göra det och hon vaknar alltid oförskämt pigg och fräsch medan en annan ser ut som en tvättbjörn på Prozac. I natt har även knäppkatten hjälpt till lite, katten har kommit på att hon klarar av stegen upp till byggställningen och kan på så sätt förpesta tillvaron för snickarna eller andra löst drivande folk som råkar befinna sig på andra våning. MEN eftersom min man har en tendens till att vilja överhjälpa alla, i all välmening, så har katten alltså aldrig fått en chans att ta sig ner själv. Föga sugna på att klättra upp och hämta katten vid 03.45 inatt, la vi helt sonika en kudde över huvudet och låtsades som om det regnade. Efter några skrap och dunsar hängde det kl 04.15 en storögd katt i fönstret som mjauade högt och envist. Det var bara att börja processen med att ta sig upp ur sängen. Det borde räknas som en fullgod kampsport för mig just nu.... man får inte hinna bli för kissnödig när man ligger i sängen, speciellt inte om man är vänd inåt mitten, då dubblas tiden för att man måste vända på sig också.
Katt inne, kiss ute, barn tyst....då borde det väl gå att sova? Nope, då bestämmer sig inneboende för att nu, nu var en lämplig tidpunkt att starta den nya dagen på. Vad jag har lärt mig och som hjälpt mig mot sömnlöshet är att man helt enkelt ska ge upp och försöka hålla sig vaken istället, det är helt omöjligt! (Lite mer utmaning med en projektorklocka i taket dock...)
Iallafall, på öppnis idag fick jag en riktigt skön fråga av en tjej i 10 års åldern som satt i målarrummet med mig. Det var helt tyst en stund och rätt som det är trycker tjejen ur sig: "Jaha, är det kul att ha barn då?" Jag har för mig att hon la fler sköna kommentarer men den där satte sig liksom lite extra.
Det är så kul med att se hur alla andra barn, speciellt de som är några år och som liksom fattar att Tjoddas är annorlunda, gärna vill vara där hon är, titta, ge henne saker, pilla lite på henne. De är alla så måna om henne och vill gärna klappa på henne, prata med henne och så talar de hela tiden om för mig hur söt hon är. Det absolut bästa är att många av barnen får lära sig tecken på dagis så även de små kan teckna många olika saker som "äpple" "leka" och andra bra saker. Däremot hade de helt andra tecken för kiss och bajs. Kiss var att man drog pekfingrarna...hur ska jag förklara...parallellt över varandra och bajs var att man "ritade ett kors" genom att dra det ena pekfingret över det andra som när man "retas" om ni förstår? Sen kunde även bajs vara att man drog tummen ur en knuten hand. Aldrig sett innan.

Vi hade ett Risifrutti-moment igår, jag har aldrig sett Tjoddas reagera såhär på mat eller dryck innan. Päronen var här över helgen igen och skämde bort oss med all hjälp man kan tänka sig. Så skulle mamma, Tjoddas och jag ta ett litet mellanmål och jag hade tänkt göra smörgås till Tjoddas. Mamma fick en Risifrutti och rätt som det är blir Tjoddas som förbytt. Hon nästan vrålade, hoppade i stolen och vevade vilt med armarna. Jag vände mig förvånat om från diskbänken, helt övertygad om att något traumatiskt hade hänt. Jag ser på min mamma hur ett ljus går upp för henne, sen trillade även min pollett ner. Så det var bara att sätta in pålägget och ta ut en Risifrutti till då. Det är väldigt smidigt som mellis, egentligen borde jag koka egen gröt för vi äter ändå aldrig sylten man får till och de ÄR onödigt dyra. Dock är det den enda halvfabrikatsmaten som Tjoddas får med lite jämna mellanrum. Det är så skönt att hon gillar sin gröt mer när det är fiskolja i än när det inte är det. Riktigt bra är att det varken luktar eller smakar nåt annat än lite citrus. Poängen, som jag gärna tappar nu förtiden, var iallafall att det är hemskt kul att se hur hon har börjat reagera mycket starkare på olika saker och ting istället för att bara vara och vänta på sin tur.

Nu kommer det strax lite bilder på vad jag lyckats åstadkomma ikväll nu när Örny fungerar. Däremot är det allvarlig varning på mina bristande kunskaper i sömnad. Jag var så kass på textilslöjd i skolan så lärarna brukade göra mina projekt åt mig istället.... jag var inte speciellt bra på träslöjd heller men oj,oj vad jag tyckte syslöjd var tråkigt. Något som straffar sig nu. Min strategi är att sy som tyskar spelar fotboll. Ta dig från A till B. Enkelt va?

Kanske en flashback till alla er som kommer ihåg barnmodet på 40-50 talet. Kan jag bara få henne att låta den sitta kvar så tänker jag sy en hel hög med sådana här till sommaren. Funderar faktiskt på att göra en i vuxenstorlek till mig själv att ha när man är ute längre stunder och håller på i trädgården tillexempel. Sött solskydd och lite mer feminint än en vanlig keps. En helt ny erfarenhet var också att sy fast skråbandet/kantbandet. Det gick ju ljusår fortare att göra en sådan här än att virka en solhatt.



Tjoddaspappa fick knäppa lite med fingrarna för att vända uppmärksamheten åt rätt håll
därav kom några fingrar med i bild.



Baktill skulle man sy i en knapp och göra hål i flikarna för att kunna knäppa
jag följde mönstret nu första gången men jag har redan ideér om hur man kan förbättra och
förenkla det hela mycket mer. Varför vill man ha en knapp mitt bak?











Kommentarer
Postat av: Mamma J

Vad fin hatten blev, vad duktig du är ! Det är bara din blogg som håller mig uppe så här dax, ta det som en komplimang ( vi är mkt kvällströtta i denna familjen :-)). Kan tänka mig att din kväll bara har börjat nu när Örni är pigg och kry igen. Godnatt och kram

2011-03-14 @ 22:48:46
Postat av: Anonym

Tack söta. Örny gav igen idag så nu har jag plåster på fingret....

2011-03-15 @ 22:33:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0