Och så plötsligt...

Som om det vore det mest naturliga i hela världen, tog Tjoddas tag i Birger när han stod på bordet och drack ur honom själv som om hon aldrig hade gjort något annat.... hon börjar bli så stor nu vår lilla tjej.
Man blir nästan chockskadad varenda gång man lyfter upp henne nu när man har nåt annat att jämföra med.
I natt var lilla damen ledsen och när jag gick in till henne, låg hon, med kinderna strimmiga och rödmosiga av tårar, hon sov egentligen fortfarande och med tunga ögonlock snyftade hon fram "dicka" och tecknade dricka. Sen blev hon mer ledsen när jag gick min väg (för att hämta dricka) hon tömde nästan muggen på vatten och sen somnade hon om igen. Det är så fantastiskt härligt att faktiskt kunna förstå något hon vill och hjälpa henne. Gissningsleken som börjar så fort ett barn kommer till till världen är förvisso spännande den också men jag tycker alla barn borde kunna födas med sk "flashcards" så de bara kan hålla upp en liten bild på vad som önskas.
Flashcard: "ny blöja"...kapaow! slut på röda rumpor. Tänk så smidigt!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0