I väntan...

I väntan på att det ska gå ytterligare 56 minuter innan Youtube har lyckats hämta och konvertera filmklippet jag försöker lägga upp, tänkte jag passa på att göra en liten uppdatering.
Pinsamt nog får jag erkänna att jag själv måste läsa igenom senaste inlägget för att se ungefär VAD som behöver uppdateras.

Jag kan informera om att björnen i filmen Teckenhatten, inte längre är farlig, däremot är clownen lite läskig nu. Tjoddas stirrar misstänksamt på honom och backar lååångsamt undan från TV'n när han dyker upp med jämna mellanrum.

(50 minuter kvar av uppladdningen, det kan omöjligen tagit mig hela 6 minuter att skriva ovanstående...)

Barnen är ganska roliga nu och man får verkligen se upp med att vända ryggen till. Tjoddas vill så himla gärna kramas, pussas, testa hur hårt lillebrors skallben är kontra den där fina gröna träklossen, eller bara känna efter exakt hur mycket vikt man egentligen kan lägga på någons rygg innan den liksom...går av. Klarar han inte av att få "drop kicks" på näsan heller?
Så märkligt tycker Tjoddas som mer än gärna gör Loffe till sin egen lille "crash test dummie"

Samtidigt så reagerar Loffe på allt Tjoddas gör med att skratta eller le, detta trots att mitt hjärta sitter i halsgropen och man nästan väntar sig att det ska sitta en begravd leksaksbil i pannan på honom vilken sekund som helst. Han tar det med ro helt enkelt.

Vi är fortfarande förkylda, snoriga och hostiga. Nu har jag tyvärr också börjat få lite "kill" på kvällarna som resulterar i hosta men förhoppningsvis går det snart över igen.  (42 minuter kvar)

Idag var vi och badade med habiliteringsgruppen, de var ju förresten på besök hos vår förskola, bara för några veckor sedan, det verkade ha varit ett bra möte och det känns så skönt när personalen får så mycket beröm av habiliteringen. För första gången sen semestern fick jag ju en chans att prata med vår sjukgymnast, det var bara beröm och framförallt till Tjoddas stödperson som hade gjort lika mycket intryck på sjukgymnasten som på oss andra runt Tjoddas, sjukgymnasten poängterade att vår kontakt verkligen "såg barnet" och det är precis så vi har känt det också. Hela personalstyrkan kändes ivriga och engagerade. Bara guldstjärnor för hela slanten alltså.
(33min kvar men nu var jag uppe och gjorde te några minuter)
Tjoddas plaskade på i bassängen och jag hade förutseende nog tagit med en yogamatta att sitta på tillsammans med Loffe. Efter en kort stund kom sjukgymnasten fram för att hälsa på Loffe och frågade om inte han fick vara med och bada? Jodå tyckte jag, det går så bra så. Vi hämtade Tjoddas extrapar med badbyxor och en mycket lycklig liten kille fick för första gången bada i bassäng. Det sprattlades och sparkades en hel del kan jag tala om.

Två mycket trötta och lyckliga barn slocknade i bilen på vägen hem, den lille fick mat när vi kom hem och somnade om efter en liten stund. Min favorittjej och jag hjälptes sen åt att göra pankisar, en variant av pannkakor utan gluten och mejeriprodukter. De är helt klart goda och inte så "tunga" som vanliga pannkakor kan bli.
När Tjoddas fått mäta kryddor och havremjölk, smaka på allt hon kom över, knäcka ägg och även vispa smeten, så nöjde hon sig med att tömma ur några lådor i köket under tiden jag stekte pankisarna. Hon fick bli förste provsmakerska (finns det ordet?) och sen ville hon ner och hoppa runt på golvet istället. Hon letade snabbt upp lite av det hon slängt ner och av en impuls fick hon en ren skål och visp av mig. Mycket riktigt. Det skulle vispas.
Jag försöker låta bli att göra allt själv och istället låta henne hjälpa till en del. Det blir mycket roligare så. Äta själv, laga mat/baka, borsta tänderna. Allt sånt kan man ju hjälpas åt med på ett eller annat sätt. Hittills fungerar det bra iallafall. Jag gör först och visar, sen hjälps vi åt. Då blir hon sysselsatt samtidigt som vi gör något tillsammans och kanske att hon lär sig nåt på kuppen. (Jag lärde mig iallafall att man får hålla bestämt i barnahänder när det ska mätas upp flytande varor i decilitermått idag...)
(24 min, jag tror Youtube har nåt fuffens för sig...)

Då var det förresten fars dag på söndag. Tjoddaspappan har redan fått en present av Tjoddas, ingen av oss vet dock hur det ser ut, vi antar att det är en tavla och den följde med hem, inpackad och klar, från förskolan häromdagen. Ska bli spännande att se.
"Snart är det jul" som mamma J uttryckte det förra söndagen inför en suckande skara människor som förmodligen började känna paniken krypa som en kall kåre utmed ryggraden.
Tur vi är hemma och kan ta det lugnt, en underbar chans att skapa egna traditioner, lite av det bästa från bådas barndom och sen lite eget också. Är det väder för det, så planerar vi att grilla till lunch. Häftigt, eller hur? Sen kanske det blir pepparkaksdekoration eller nåt annat pyssel för att umgås lite, Kalle på TV för att vi föräldrar känner ett inre tvång när det gäller detta program. Vi är rädda att inte julen ska infinna sig annars..... och sen kanske tomten kommer på besök.... vem vet?
Tjoddas önskar sig säkert en kevlardräkt till sin lillebror så att han blir sparksäker tror jag....och kanske nåt fint att ha på sig själv skulle jag tro.
Loffe önskar sig med största sannolikhet (en hjälm kanske?) ett eget piano eller liknande.
(17 min kvar)

Så besvikna de kommer att bli....
Vi hade nämligen tänkt skaffa en sån här:

Minus främmande barn och hund då såklart.... tänk vad läskigt om skrindan hade
levererats med ett barn och en hund.... och vilket stort paket det hade blivit....


I övrigt tycker vi fortfarande att det händer saker varje dag, det som inte kändes så självklart igår är Tjoddas mycket säkrare på idag. Som att resa sig och sätta sig tillexempel. "Äpple" är ordet som används mest just nu, "smörgås" slängs in ibland med lite nonchanlans när hon upprepat "äpple" för ofta. Eller som när Tjoddaspappan ställde fram sin frukost och hon fick syn på osten. (Tjoddas är totalt galen i ost) Då tecknas det "smörgås" på löpande band minsann. Extra roligt är det om man själv får hyvla ost med lite hjälp av mamma.

(9min kvar, nu får jag ju nästan skynda mig om jag ska bli klar samtidigt....)


Kidsen på promenad med sin far och vår hund. Vi njuter sålänge sämjan håller i sig.




Den årliga hjärtkontrollen är avklarad. Allt såg finfint ut, bättre än sist.
Kardiologen ansåg att det numera bara kan klassas som ett skönhetsfel och
det känns ju jättebra.



Den stackars sköterskan råkade nypa, en redan trött Tjoddas, med en av
krokodilklämmorna som ska sitta på EKG-klisterlapparna. Såklart att tårarna rullade då.
Skönt att ha pappa i närheten.



På kvällen provade vi hockeyhandskar medan vi väntade på Tjoddaspappan.
Fungerar fint, tycker Tjoddas!



Lille Loffe i syrrans badbrallor, en nöjd kille trots volang och skrikigt rosa.



Lilla Tjoddas fick låna brorsans ring när han klivit upp ur badet.



Såklart var jag tvungen att fråga om hon inte kunde ha den på huvudet,
bestämt placerade hon den där och sen skulle den vara där tills vi gick hem.



Sen ville jag bara visa en av orsakerna till att min man tycker att jag är
"lite väl tysk" ibland. Jag gillar lådor och etiketter. (Excel kalkylprogram är mitt favvisprogram på datorn, många fina fyrkanter där man bl.a kan stapla och ordna och sortera)
Till mitt försvar så har russinburken faktiskt
rundade kanter.....

Så var det ju filmklippet då, det är faktiskt inget speciellt med det men det tar alltid så lång tid när det är filmat med "kompakten" istället för mobilen. Lite högre upplösning kan man väl säga.

Iallafall....med lite god vilja kan man inbilla sig att hon "härmar" från när vi vispade smet...lägg gärna märke till att hon "provsmakar" den inbillade smeten: "Pankisbak"

Sen har jag glömt visa vad hon började med för några veckor sedan. De övar på att blåsa papperstussar och bubblor på dagis. Vi lyckades snabbt få henne att koppla ihop ordet "blåsa" med det hon faktiskt gjorde och hon blev själaglad när hon själv, för första gången, lyckades få ljud i den här: "truddelutt"



Det var alles för idag, nu borde teet vara lagom kallt för att bli drickbart.

















Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0