Några bilder till mor

Tjoddas tycker nu det är så roligt att få gå på pottan så hon tecknar tillochmed när hon behöver kissa, det är fantastiskt! Smolket i bägaren är väl att hon blir så ledsen när vi är klara och ingen orkar läsa böcker mer. Det har inte riktigt gått fram att vi faktiskt kan läsa böcker utanför toaletten också, såklart måste man ju då tampas om uppmärksamheten med lillebror.
Här är tecken vi inte riktigt kan tyda och jag får försöka komma ihåg att fråga på dagis vad tusan det är hon vill...

Mamma J och undertecknad kom iväg på en mycket efterlängtad "tygresa", det slog mig precis att jag har för det mesta väldigt lustiga namn på återkommande saker jag gör ihop med vänner... tygresor, chokladkomakvällar....nåja, poängen är väl att själva temat framkommer. Jag hade gnetat och sparat för att kunna släppa lite extra på tyglarna OM det skulle vara så att man snubblade över nåt underbart stycke tyg man inte kände att man kunde undvara. Det var väl tur det. Jag klarade min budget och hade några blygsamma men ack så tacksamma hundralappar kvar när vi körde hemåt. Redan nästa dag fick jag (i vanlig ordning) uppsöka närmaste textilbutik igen.....som vanligt hade jag glömt köpa sytråd.... det är inte lätt att få saker att hålla ihop med bara luft och önskedrömmar....

Men, men, jag kan inte avslöja allt riktigt än men finfina gardiner med fantastiska, röda, tulpanpelargoner på blev det till två av mina tre fönster i vardagsrummet.
I det tredje fönstret, som blir lite "vid sidan av" för vår stora bokhylla agerar skiljevägg, får jag fundera ut någonting annat fint att göra. Kanske luftiga vita längder med resterna av pelargontyget som omtag?
Jag fick inte ut 3 par pga mönsterrapporten. Men oj vad nöjd jag är.

Tillbaka till resan, som gjordes i världens tristaste gråväder och inslag av iskallt regn. Efter en skön start med kaffe i magen bar det iväg, det märks att man börjar bli "stammis" på skroten nu när några ur personalen nickar igenkännande och andra säger "jasså, är det dags igen nu"...ungefär.
Vad jag avgudar dem för, förutom att de alltid är trevliga och hjälpsamma, är att varannan gång finns det alltid någon som frågar om man sytt jackan, eller nåt annat plagg man har på sig, själv.
Jag tycker det är lite roligt att de tror att jag är så duktig. Jag börjar lära mig och det blir roligare och roligare, tar man det bara lugnt (och har en bra sprätt) så brukar det mesta lösa sig tillslut.
Än vet jag bättre än att ge mig på allt för avancerade prylar men snart så. Som du brukar säga själv mamma J, Det handlar helt enkelt om att få ut mer resultat än vad man egentligen lagt ner på det. More Output than Input så att säga.
Tack min vän för en fantastisk dag, alldeles ensamma och för att du inte skrattar hysteriskt åt tanken av att trängas med mig i baksätet på svärmors bil med en picknick på grekisk sallad i 10 olika burkar.


Och nu lite bilder så min mamma får  nåt att göra. Sladduttaget till min telefon verkar vara sönder, annars hade jag haft massor med bilder och film på den också.


Klossarna är roliga.



Djupaste koncentration....



Och så en sån där baksäteschaufför som hänger på ratten och ska bestämma....typiskt.



Nyfiken i en strut.



Ipaden visade sig (återigen) komma bra till hands även när man skulle få vissa fröknar att
sitta stilla de där avgörande sekunderna.



Sommarfrisyr, nybadad och i pyjamas.



Det ser mer ut som höst än vår i skogen ännu men löven var så skoj att pilla med,
smaka lite på och så prasslade de ganska spännande.



Jo visst bad jag Doris ligga ner men hon behöver väl inte vara en sån
"Drama queen" så långt gick vi faktiskt inte.



Min bästaste lille pojk.



Och så en liten promenad med "ute vagnen" vi fått låna till Tjoddas av habiliteringen.
Lillebror passade på att låna när inte syrran var hemma.



Tänk så besvärligt när mamma har lagt gosekaninen i vagnen....


Allt för den här gången.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0