Hajar du?

Så, nåt alla föräldrar vet är att barn hajar så mycket mer än vad vi vuxna förstår. Det är bara det att kidsen är mycket smartare än vad vi är.
När jag var liten hade min mormor en broderad tavla där det stod:

Döm inte allt det du ser
Säg inte allt det du vet
Tro inte allt det du hör

Det är inte helt fel att ha med sig i bagaget faktiskt. Speciellt punkt nr 2 i det här fallet. Tjoddas kör ganska ofta med en egen version: "tittar jag inte på dig så har jag inte hört vad du sagt och då kan jag låtsas som om det regnar istället för att teckna det du precis bad mig om"
Man kan börja fundera på hur det står till i hjärnkontoret ibland när hon inte ser ut att reagera på någonting (vi snackar armflaxningar och grytlocksbankning här) men så rätt vad det är så ser man glittret i ögonvrån och så fattar man att hon mycket hör oss....HON BARA SKITER I OSS!  Med mening!!!!

I nästa stund sitter en ljuv, medgörlig liten fröken och pekar kokett på diverse saker omkring sig, samtidigt som hon säger förvånat "dä o dä". Speciellt om det är någonting vår lilla diva vill ha. Som kaffe, pannkakor och smörgås.... tog det ett endaste försök att lära henne tecknet för kaffe? Ja, jag tror det. Men mamma och pappa säger hon minsann fortfarande inte....skitunge.

Nej, tillbaka till punkt nr 2. Säg inte allt det du vet. Tjoddas har ett ordförråd som vi nog egentligen inte riktigt förstår och just nu trillar det på med lite tecken. Inte de tecknen vi försöker med hemma, nej, nej, det ska vara sådana tecken man lär sig på dagis. Tro mig, jag har försökt visa hur man gör docka ungefär en miljard gånger men har då bara möts av två oskyldigt blå ögon som tittar på mig som om jag vore full...eller bara tokig. Nu pekar hon glatt på allt som ens avlägset skulle kunna liknas vid en docka och tecknar för fullt (julänglar, nallar, you name it). Julbocken är nu också uppgraderad till en häst och tomten har blivit en apa. Så det så.

Vid uppmaningar som "stäng dörren" eller "ställ tillbaka den där" så går det ganska bra....om hon vill. Ibland är det faktiskt mycket roligare att trä upp mammas sandaler på armen som en handväska och hoppa omkring med den, än att ställa ner den på mattan igen.
Hon vet mycket väl att man ska vara snäll mot lillebror, vilket hon är, när man ber henne. Då ska det pussas och kramas och sen måste man bara testa liiiiite, liiiiite, hur mycket han tål innan han trillar och slår sig. Vi tycker att Loffe klarar av det jättebra på egen hand och är förvånade om han inte trillat och slagit sig ungefär var tredje minut. Han blir så exalterad när han leker att han inte förstår att han trillar förrän han slår sig. Jag har en teori om att han inte gråter för att han slår sig utan för att han blir rädd när han tittar upp från leksaken och inte känner igen sig längre för att hela rummet är ju uppochner och det var det inte nyss. Hjälp!
Vet ni hur många bulor och blåmärken jag har suddat bort på kort i Photoshop? Tjoddas har inte trillat en tredjedel av alla de gånger Loffe har stått på näsan.

Men nu tappade jag spåret igen.

Jo, att barn mycket väl förstår ord och kan sätta ihop dem till någonting logiskt långt före vi vuxna förstår att det är möjligt. Det är väl ändå fantastiskt? Ett extra tack till just TAKK för att vi får en liten genväg in i barnens magiska värld mycket tidigare än de som bara lär sig prata genom det vanliga "talet".

Nu vet jag tillexempel att det inte alls är en julbock som vaktar vår gran, det är en stolt springare och han som delar ut julklappar är i själva verket en apa. Dessutom har jag dockor i mitt fönster och tydligen är kaffe, pannkakor, äpple och smörgås och lillebror något av det bästa som finns. Ja, och såklart mormor och morfar....men iiiiinte mamma och pappa.



Det är alltså till K-Rauta man ska ta alla pojkar för att handla, då blir det
lite intressant med shopping minsann...


Tjoddas fick testsitta lite badkar.


Och testa att stå också, såklart. Så man kommer i och ur liksom...


Ja, jag var tvungen.
"Det är väl klart att man ska prova" sa en som gick förbi.


Mmm, välling min favvis... mmmm banan min favvis... bananbananbananbananbanan!


Nu är det hög tid för sängen.
Imorgon (i praktiken blev imorgon idag bara för några minuter sedan) familjen J, gäller det att hålla i hatten för rätt som det är står vi på trappen och bankar på er dörr.







Kommentarer
Postat av: Mamma J

2012-01-06 @ 08:35:15
Postat av: Mamma J

...oj jag var för snabb....det skulle vara, Välkomna, vi är beredda ikväll !:-)

2012-01-06 @ 08:36:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0