Kladdnäsa

Vi åt kvällsmat och Tjoddas fick sin favvis kvarg (samma sak som Kesella men Kesella är ett märke på en kvargsort) Hon brukar skotta i sig maten när det är nåt hon tycker om men såklart är det inte lika roligt när man är förkyld och man varken kan andas genom näsan eller känna vad nåt smakar. Så, vi hade försökt med en annan favorit innan nämligen hirsgröt med kanel och mjölk (nyttigare version av risgrynsgröt) och den blev snabbt ratad. Så vi gav efter och plockade fram hennes älskade kvarg.
Någon tvekande sked slank ner och sen tittade hon bara på mig som om det var mitt fel att det inte smakade som det skulle. "Kan du själv?" är de förlösande orden just nu och då brukar hon glatt visa att jodå, även om det blir på hennes sätt så kan hon minsann själv. (uppochnerobakofram)
Hon råkade ta skeden med innehållet uppåt och mot sig, vilket resulterade i en vit kladd på näsan. När jag lutade mig fram för att skoja med henne.....satte hon en likadan på mig.....
När vi hade skrattat en stund åt våra vita näsor, lutade hon sig rätt som det var fram och slickade bort kvargen från min näsa. Omtänksamt.
Jag var inte lika sugen på att gengälda tjänsten då hon som sagt var är förkyld.....med tillbehör. Så hon fick en försiktig puss på nästippen och sen torkade jag bort resten med tummen "föräldrar style" ni vet, sådär som man lovade sig själv som liten att man aldrig skulle göra.
Än har jag inte harklat mig, spottat i en näsduk och försökt rengöra mina barn.
Kanske vi skulle tacka tillverkarna av våtservetter iallafall? Trots att de är 30 år försent.....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0