2013-06-27     Saknat oss?

Oj, oj, jösses...snart är Juni också slut. Har jag seriöst inte bloggat, på nästan en hel månad?
Började inte Juni typ...igår? Börjar jag bli gammal och gaggig? Jag har ett vagt minne av midsommar och det borde väl kanske varit en ledtråd i sig kan man tycka....
 
Vi börjar väl från början. Känns tryggast så.
 
8/6 Hemma hos mormor och morfar.
 Mormorsmys görs bäst i knäet.
 
 
 
Some seriouse tractor pulling.....
 
 
12/6 Familjerna Hedenhös på väg till Borås djurpark tillsammans.
 
Tadaaaa!, barnen hade tryckt ur linserna i mina älskade solglasögon.
Blev till att stanna på vägen och köpa kvalitetsgrejer på närmaste mack.
 
 
 
Vi började lite bakvänt med barnens bondgård där man kan klappa grisar och getter.
Här fanns också en rolig kiosk som var öppen rätt igenom. Kul, tyckte barnen och sprang runt, runt hundra varv.
 
 
Vi gjorde av med lite energi i "inte röra marken parken".
 
 
Såklart.....
 
 
 
Sen fyllde vi på med energi, grillad korv bland annat.
En liten Junarn kom och erbjöd mig köttbullar på stående fot.
 
 
 Fler såg sugna ut....kanske en köttbulle hade passat fint?
 
 
Vi klappade låtsasapor (Förutom Loffe som tyckte den var skitläskig)
gick över björnbron och stannade vid ett fik som sålde både kaffe och glass.
Tjoddas hittade en enorm björnaffisch och började låtsas vara en björn, där och då.
 
 
Ge barnen massor med exotiska djur på en armlängds avstånd och vad vill de ha?
Picknickbord att handlöst kasta sig ifrån. Jag hoppas du inte hade alltför mycket problem dagen därpå "Daddy-Jay", (ja, det är ditt nya pimpade namn) det var ändå 3st små klimpar som höll på rätt länge.
 
 
 
Tre av parkens invånare...
 
 
 
Aphuset var populärt minsann. Nästa gång går vi direkt hit tycker jag...och stannar där.
 
 
 
En puss på magen och en beundrande blick på finaste mamma J.
 
 
 
En tur till elefanterna.
Att springa runt stolparna och leka tafatt var minst lika roligt som att hoppa från borden.
 
 
 
En riktig snygging som väntade på sin lunch.
 
 
 
Till sist, lekplats med en sista fika innan avfärd.
 
 
 
 Kommer du kompis?
 
 
Stolt kille som får "köjjja gjjävmabhin"
 
 
Lite mer bus och så en go' kramstund med pappa.
 
 
Vi fick det stora nöjet att följa med Junarn hem till farmor och farfar som bjöd på gott att äta.
Det tackar vi alldeles extra för.
Såklart har vi en obligatorisk bild på pappa J med sina båda fina flickor.
 
 
15/6 Finbesök på grekisk afton.
 
Full fart från morgon till kväll....gästerna kommer ju snart...
 
 
Blir det bättre än såhär?
 
 
 
Vi spanade även in de nya små kycklingarna, som inte är så små längre...
 
 
 
19/6 Hos frissan och sommaravslutning på dagis.
Mammas charmtroll busar hejvilt med frisörerna...
Loffe, ville helst inte klippa sig men fick åka 15 gånger i rulltrappan med sin pappa som tröst.
 
 
 
Sommaravslutning i regn med nyklippt klibbigt gräs under skorna och knott i svärmar.
Jag fick frilansa lite som tolk och tecknade för brinnande livet till barnens fina körsång.
Popcorn och pannkisar var såklart två av ingredienserna i fikakorgen. Svärmor, som var den enda utan regnjacka av oss, erbjöd sig snabbt att hålla vårt paraply.
 
 
 
 Det här är en av våra potatisplantor som äntligen började titta upp för någon vecka sedan. 
Vi kanske inte får några potatisar i år....men vi har iallafall blast vi kan skryta med.
 
 
 
21/6 Lite midsommarmys här hemma när vädret är fint.
Vi busar med min telefon....
 
 
 
Naturen suger!
 
 
En alternativ stång att dansa runt på ett alternativt sätt.....
 
 
Lillebror somnade, så vi passade på att ta en glass på trappen.
 
 Årets alternativa krans...jag började binda en men kom på att mina barn ändå skulle vägra ha nåt sånt på sig....så, jag la den i ett glasfat och fyllde på med vatten, klippte av några prästkragar och la att flyta i mitten.
Så gick inget till spillo OCH vi fick lite pynt på bordet tills gästerna kom.
 
 
22/6 Besök hos mormor och morfar...
 
 En mycket stolt (och beväpnad med flugsmäck) liten kille i morfars väldigt stora hatt.
 
 
 
Inte en av mina bilder men helt klart värd att lyftas fram så ofta som möjligt.
 
23/6 En lugn och nästan sansad dag hemma.
 
Aldrig får man ha sina grejer i fred.....
men vad gör det när man får så här fina bilder i utbyte?
 
 
 
Vi avslutar med en kombo av söta barn och håriga djur.

 
 
 
Till nästa gång....
 
 
 

 
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 

2013-06-07     Och så var det ju Liseberg

En fröjd kommer ju sällan ensam, så jag klämmer till med ett extrainlägg idag. Vi åkte till Liseberg med Hjärtebarnsföreningen i Halland. På mötesplatsen utanför var det väldigt svenskt, alla stod och skruvade på sig, ingen vågade knappt hälsa och jag svär, folk stirrade i marken. Jag är så fascinerad av sånt här!!! Så snart alla, mycket lättade, hade fått stå i sin kö och blivit utrustade med ledsagarband och barnen med åkband. Så fick vi då äntligen, lite överseende leende, mot varandra, skiljas åt och gå och bete oss som normala främlingar.
Barnen, oj, oj, oj....Loffe började prata om "karobeller" på vägen upp och Tjoddas kunde nästan starta en lägereld med händerna som hon tecknade att hon skulle åka. Lite förvånad vart jag, att de liksom fattade att det var nåt att se fram emot.
 
Vädret var sparsamt när vi svängde runt i rondellen mot södra entrén.
 
 
Pappa och Tjoddas var inne i gästservicekontoret och löste ut våra åkband.
Loffe och jag började ta in alla spännande saker man kunde hitta på.
 
Först ut blev en riktigt gammaldags karusell och till barnens lycka var det precis två
hästar kvar som väntade på en åktur.
 
 
Sen körde vi lite farfarsbil, två rattar fram och ett bra säte där bak för alla föräldrar.
 
 
Alla fartfyllda karuseller, frambringade den här minen hos Loffemannen.
Jag känner så väl igen den, jag gjorde den ALLTID själv som barn...han HAR roligt men man vill liksom inte "tönta" sig med att skratta eller tjoa.
 
 
Min favorit för dagen, barnen är för små för virvelvinden och det här är minst lika bra.
En poäng med att barnen måste vara över 90cm för att få åka denna (vilket båda är) blev ganska tydlig med denna, båda barnen gled ganska lätt av sätet tack vare centrifugalkraften, så jag fick sitta och hålla dem på plats med mina egna ben.
 
 
Om man trampar så kommer man högre upp. Skoj tyckte Tjoddas. En del attraktioner fick man åka dubbelt upp på, istället för att stå en vända till i kön. Detta för att man hade ledsagarband. Jag tyckte det kändes lite jobbigt och satt bara kvar om det var tillräckligt många platser till de som köade. Det är väl bara bra om Tjoddas får lära sig värdet av att vänta lite också?
 
 
Kaninhuset kan varmt rekommenderas till alla föräldrar som INTE har bacillskräck. Helt fantastiskt ställe.
 
 
Jag har aldrig gillat radiobilarna för jag fattade inte hur man skulle göra och en arg tysk ur personalen på tivolit stod och skrek på mig när jag var liten... men Loffe ville så gärna prova och jag kan inte neka. Efter att ha blängt argt på personalen, som stod och skrek till min 2 åring, hur man skulle göra...så gick tillslut en av tjejerna ut, satte sig på kanten av bilen och körde runt lite så han fick styra. Men han var tveksam och ville inte prova mer sen.
 
 
Coolaste tjejen på Liseberg!!! Hon måste gått minst 1 mil själv den dagen.
 
 
En glasspaus är nödvändigt (så mamma och pappa får lite kaffe)
 
 
 
Där, ska Pippi sitta.... vi hade tur i oturen, när vi kom fram till det jättelika parisehjulet, så ingick det inte i attraktionerna som barnen fick åka på sina band och därför fick inte heller vi åka med. Så vi stolpade iväg för att köpa några kuponger i maskinen. Den var sönder....så vi fick åka med iallafall. Det var väl snällt?
 
 
På översta bilden säger Loffe "pappa, åka ner" men det var bara första varvet runt som kändes lite läskigt verkade det som. Sen njöt vi alla av den underbara utsikten. Vi hade lite kul åt att vi lyckats pricka in en regnbågsparad (gayparad) den dagen vi var där. Barnen tyckte såklart det var fantastiskt med alla fina färger, kläder, fjädrar, trummor och annat roligt.
 
 
Tänk att ända där uppe var vi....
 
 
Det här tänker jag kopiera till hönshuset....
 
 
Souvenirprylar och ballong hör till. Glass också, möjligen popcorn..gränsen går precis innan sockervaddet.
 
 
Vi åkte "ällebant" och mina fina barn var så duktiga med att stå i kö.
Tjoddas kunde bli lite otålig på slutet och de var ju så trötta, så det kan man väl ha lite förståelse för.
 
 
En klassiker som är lika läskig som när man var liten. Jag fick nämligen äran att åka varv nr 2...
 
 
 
 
Sist åkte vi några vikingabåtar som faktiskt hade lite vatten under sig också... såhär roligt var det tyckte Tjoddas.
 
 
 
Sen åkte vi hem, det var tyst från baksätet heeeeeeela vägen. En bra dag, helt enkelt.
 
 
 

2013-06-07     Inga ursäkter

Jag fick i läxa, jag kanske ska börja med att förklara att, jag går en KBT-kurs online just nu, det är väldigt intressant och man lär sig massor. Hur som helst, jag fick i läxa, bland annat två saker som gör att det kryper lite obehagligt i den svenska delen av mig. 1. Boka av någonting utan ursäkter eller vita lögner. 2. Tacka nej till ett åtagande denna veckan. Sen fanns det även fler saker med som jag ryggar inför att göra, kursledaren vill att vi ska, inför andra, poängtera saker med oss själva som vi är bra på istället för att "ursäkta" oss enligt svenska manér med vad vi är...kanske lite sämre på. Min "Jante" darrar av skräck. Jag har bara stött på några få människor som faktiskt kan säga nåt positivt om sig själva UTAN att det låter för jädra stöddigt och som att de tror att de är bäst i världen. Några få som bara accepterat att jaha, de är ganska bra på att..räkna, spela tennis...eller vad det nu kan vara och sen inte gör större affär av det hela. (Vilket i sig också är lite Jante...eller hur?)
Men tyvärr, oftast är det ju som så att när någon försöker framhålla vad som gör de lite bättre eller mer speciella än någon annan, så ser jag en bild av "gröne jätten" på diverse konservburkar framför mig i en mental bild. (seså, spring och kolla i köket om du har någon hemma) Och det är, oftast, bara tragiskt....för, så länge man inte har en medalj som bevisar det, så finns det oftast någon annan som är bättre....jag var i många år, bekant med en som kanske hade lite..skev..kan vi kalla det, självuppfattning.
Det är en av mina större skräckscenarion, att gå genom hela livet och inte veta att, jag är inte så jävla bra på det jag skryter om egentligen och folk skrattar bakom ryggen. Men man kanske hade dött lycklig och ovetandes. 1-0 till den som tror sig vara bäst....
 
Iallafall.....
Min, helt poänglösa..poäng...var att DET HÄR (nu sitter jag och viftar lite sammanfattande cirklar med armarna, trots att jag vet att ingen ser det) bloggen,  var INTE en av mina saker jag ville säga nej till denna veckan. Men, som någon stor filosof säkert sa. Livet hände...
 
Bilder:
 
 
22/5
Köttbullar på Stinas är smarrigt. Gott med liten kaka till efterrätt som man kan drömma sig bort över också.
 
 
 
Full fart mot pappa och lillebror.
 
 
 
Kollaaaaaaa, rutschkaaaaanaaaaa.......skrek den lilla blå pricken och sprang.
 
 
Tjoddas stannade och luktade lite på blommorna istället....
 
 
På väg upp....och ner...
 
 
Min lilla tjej är en hejare på att klättra på klippor, här står vi och håller i oss för att inte blåsa bort, högst upp såklart.
 
 
25/5 På kusinkalas i Skåne, passade vi på att testa en närliggande lekpark i väntan på kaffet.
Tänk så duktig hon är på att klättra. Jag har ALDRIG kunnat klättra på repstegar eller de där näten som fanns i skolan.
 
 
Stor och rolig gunga med plats för två.
 
 
28/5 Åskregn på kvällskvisten kan vara ack så vackert....bilderna är tagna vid samma
tidpunkt men den ena, mot solen.
 
 
29/5 Min lille plutt kunde inte blåsa maskrosbollar från stjälken. Så han fuskade lite....
 
 
No place like home.....
 
 
 
30/5 Den årliga kontrollen på HAB med närvarande ST-läkare of the season (en ny varje gång)
Vilken tur man kan ha med TVÅ telefoner och massor med låtsaskakor, kaffekoppar och annat spännande.
Lilla Tjoddas provade även sparkcykeln, bättre än förväntat får jag säga.
 
 
En liten busig dam med snabba skor....
 
 
Vad kan vara bättre än att få äta en pinnglass SAMTIDIGT som man badar?
 
 
Ett tips till alla oss med lite....äventyrliga....barn.
 
 
 
1/6 Ibland känner jag mig också lite äventyrlig och full av spring i benen....
 
 
 
5/6 Snälla nån, klipp mig!
 
 
One happy camper.....
 
 

Nu ska jag gå till spegeln och boka av framtida åtagande med min negativa sida som tycker jag är sämst på allt....(sen ska jag ställa mig i "Gröna Jätten"-pose med en hemmagjord medalj av aluminiumfolie, tills någon kommer och frågar vad mitt problem är)
 
 
Ut i sommar'n med dig nu.
 
 
 
 
 

RSS 2.0