Kackel på hjärnan.....

Jag lovade ju att skriva inom kort....det Sixten-Kalle-Erik-Tore sig totalt.....sorry.
Eftersom jag fortfarande står inför det lite moraliska och etiska dilemmat huruvida det känns ok att fortsätta masslägga ut bilder på barnen nu när det börjar bli större, så tänkte jag idag istället visa upp några andra av mina bebisar. Jag lider även lite av identitetsproblem nu när jag vet mer än vad jag gjort tidigare när jag bloggat, jag pratar såklart om det här vi läser i skolan. Det är på gott och ont kan jag säg och en del saker blir med ens VÄLDIGT uppenbara. Jag skulle kunna ta böckerna och trycka upp dem under näsan på många människor där ute som har med Tjoddas att göra. Jag vet bara inte än hur jag ska göra det på ett snyggt och pedagogiskt sätt som inte anklagar någon. Ergo, får jag lugna mig lite till och klura på det.
 
Här kommer en bildkavalkad om än av det ovanliga slaget på några av mina finaste älsklingar! Hoppas det blir lite plåster på såren så länge....
 
 
Några av mina fina Skånska Blomme, högst upp har ni Knut-Arne med hönan Tut, på bild 2 ser ni Freja kika fram. På sista bilden är en namnlös kyckling av samma sort men från en annan av mina flockar.
Blomme, eller blommiga är ett skånskt uttryck och det är för att hönorna är fläckiga/brokiga de fått namnet. Gammal svensk, lite tyngre ras.
 
 
 
Mina två sista Öländska dvärghönor, mor och dotter. Mamma Hjördis är den vitbrokiga och hon hade 3 barn med sig när hon flyttade hit. Den enda som fortfarande undkommit höken är lilla Meta. Liten, urstark svensk ras som pratar väldigt mycket (tycker jag) och det låter som om de anklagar en HELA tiden. Värper väldigt små ägg och trots att jag fick dem förra sommaren har jag bara sett 2 ägg hittills.
 
 
 
Mina 2st Hedemora. Fick några ägg på köpet när jag hämtade en tupp av rasen Faverolle. Från början var de 3 men höken tog tyvärr en. Så nu är det bara en liten tjusig röd tupp och en riktig kalaspingla till höna kvar. Också detta är en gammal svensk ras. Något mindre byggda, mycket trevliga och nyfikna.
 
 
 
Isidor med en av sina damer. Detta är en grönvärpande ras som heter Isbar. Isbar är en blandras, speciellt framtagen för att värpa gröna ägg så hönorna kan se ut lite hur som helst. Lite mer nervösa av sig än många av mina andra sorter. Medelstor ras, Mina värper flitigt, nästan ett ägg om dagen/höna. Det tycker jag är riktigt bra med tanke på att det inte är några "värphöns" som de i industrierna.
 
 
 
Nu kommer min största kärlek i hönsgården, (bokstavligt!!).......
Åhhhh, min älskade gentleman Ajax, en riktig tunggungskille på dryga 3,5kg och han är inte riktigt färdig än. Han och hans första fru Nicole (som INTE är med på några av dessa bilder, hon hade grisat ner sig ute i leran), flyttade precis ifrån Isidor & the gang, så jag väntar fortfarande lite till innan jag ruvar några ägg. En befruktning sitter i ca 1-3 veckor så vill jag ha 100% Faverolle får jag vänta några dagar till. Men snart så. Blir det egna små skäggiga Faverollekycklingar med fem tår. Många tycker de liknar ugglor och jag är böjd att hålla med. Fjädrarna är fantastiskt mjuka
 
 
Så där ja, det var mina små bebisar det.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: biodlaren

Snygga höns. Faverolle är min favorit. Nu fattas det bara en biodling!

Svar: Tar du hand om den är du mer än välkommen att ställa hit en kupa eller två.
Pia Hägnefröjd

2014-03-02 @ 19:44:19
Postat av: biodlare

vi får ta och diskutera det!
hälsa bebisfjunen


Svar: Absolut! Ny kläck snart, välkommen!
Pia Hägnefröjd

2014-03-02 @ 23:23:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0