Dagen efter?

Idag vaknade vi båda två med känslan av lite "dagen efter" maken är dunderförkyld och jag trippar ängsligt omkring för jag vill helst inte bli smittad.
Vi skulle ju åkt till önh igår, varför vet vi inte för det stod inget på kallelsen. Ungefär en kvart innan vi skulle köra (efter den ordinarie tidens matning, pumpning, blöjbytning, medicinering, nerpackning av allehanda saker, påklädning etc...) så ringde telefonen. De visste inte varför vi skulle komma så de ringde och avbokade vår tid. Så seriöst det kändes... Eftersom vi ändå var klara till att åka iväg, bestämde vi oss för att det var en finfin dag att hämta lite dörrar och andra attiraljer till huset. Det blev innerdörrar, handtag och foder till dörrar och fönster (allmogelister)
Glada i hågen ställde vi sedan kosan mot, det som någon gång inom förhoppningsvis ganska snar framtid, vårt hem. Vi lastade av, hämtade saker som "blivit över" och körde sedan samma väg tillbaka för att returnera sånt som inte gått åt. Eftersom jag har minne som en senildement guppy på prozac är detta ungefär allt jag kommer ihåg av gårdagen just nu. Man har alltid massor med brillijanta tankar man tänker att man ska skriva ner men just nu är det bara ett monotont sus i huvudet för jämnan.

Åter till idag. Maken mår som sagt inget vidare och medan jag satt och kläckte en ny idé jag ska testa till Tjoddas, satte han upp lister i köket. Jag satt och kikade på Tjoddas som låg och sprallade i sitt nya babygym som en galning. Jag googlade mig själv idag och insåg att folk faktiskt har börjat lägga till min blogg på sina egna sighter. Lite rädd men samtidigt väldigt hedrad!


Full koncentration!


Hon har skorv så jag duttade på henne lite barnolja igår, jag började kamma henne idag och förstod rätt snart att det skulle ta lite tid att få bort så mycket som möjligt. Med lite olja i håret kan man forma det mer eller mindre hur man vill insåg jag ganska snabbt och tog tillfället i akt till att göra lite spikes på henne.


Yeah, tuff brud med frisyr som värsta Lisbet Salander.

Hon provsatt sin gunga idag igen och nu verkar det som om hon trivs bättre i den. Korta stunder ännu sålänge eftersom inte är helt stadig än men hon verkade väldigt nöjd.

Ser sig själv i spegeln på magen av nyckelpigan.

Oh, logopeden var förresten förbi en runda igår kom jag på (förrgår egentligen men ni vet ju min lag om att man måste gått och lagt sig för att "ny dag" ska gälla) Vi diskuterade gomplatta och jag frågade om det var nödvändigt, om man skulle kunna tänka sig träning med sugrörs sugning och såpbubble blåsning istället? Vi ska nog prata med specialisttandläkaren ändå men det verkade positivt om man ville hoppa över det iallafall.

Vi var ju hos mina föräldrar idag och fick god mat ihop med trevligt sällskap. Jag fick en chans att smyga iväg till mitt älskade piano och satt där förnöjt i min ensamhet en stund. Jag fick ge upp ganska snart för det var så kallt i gammelstugan så fingrarna gjorde ont efter ett tag. Jag har fått in en skiva med favoritmusik i bilen också, det gör att man känner sig som en helt ny människa. Att få sitta och skråla med för full hals är väldigt tillfredsställande och man blir komplett som människa, (Tack gode Gud att min man är totalt tondöv) man känner igen sitt gamla jag och hittar tillbaka till en identitet man inte trodde fanns kvar för en stund. Det finns mycket jag hade klarat mig utan men musik känns nödvändigt.

Här följer några foton som resultat av mitt dåliga minne. Jag vet att jag hade mer jag ville skriva men det börjar bli sent och jag kommer ärligt talat inte ihåg ett smack just nu. Jag ska köpa ett anteckningsblock... om jag inte glömmer bort det.


Fingrar är gott. Nom, nom!


Värsta flörtisen.


Jag är alltid för snabb eller för långsam för att få med den där härliga höjdpunkten i leendet.


Ögon som ser in i själen.



Imorgon står det dop på schemat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0