Två år och en dag

Igår firade vi två år tillsammans. När jag steg upp stod det ett träd i köket. Min älskade man hade köpt ett familjeträd till mig i present. Om några år blir det äppelpaj från egen skörd minsann! Vi åt frukost och packade sedan in oss i bilen för att påbörja en dag tillsammans. Efter en runda vid huset, där vi plockade ur vårt nya badrum ur bilen, körde vi upp och tiggde lunch hos svärmor. Vi hade tur, det var pyttipanna med stekt ägg. Plötsligt, när jag kikade ut genom fönstret, såg jag svärfars nya valp ligga och tugga på nåt tvärs över gården. Råttgift var det tydligen, nåja, iallafall behållaren till råttgiftet. Svärfar kom fram till att hon inte svalt något genom att mata henne med en sked salt och göra så hon kräktes.
Vi satte oss i bilen igen och styrde mot dagens mål nämligen Påskliljornas Mekka. Vi visste att de inte skulle slå ut än på ett tag men vi ville ändå båda två köra en långtur, se oss omkring och ha ett mål. vi får köra upp igen när värmen hållit i sig lite längre.
På kvällen hade vi barnvakt och gick till Harry's för att fira lite själva. Vi beställde plankstek och mådde gott. på vägen hem tilltog regnet och det var lite snö i det. Trist att det ska behöva komma tillbaka igen. Väl hemma satte vi på lite kaffe och bjöd svärmor på hembakad äppelpaj som tack för hjälpen med barnpassning.
Min mamma fyller faktiskt år också så från restaurangen slog jag en signal och sjöng lite för henne i telefon.
Grattis mamma lilla. Jag har följt dina uppmaningar när det gäller present. Hoppas det passar in någonstans, vi ser fram emot att hälsa på till helgen!

Tjoddas vaknade vid fem idag på morgonen och tyckte det var frukostdags. Jag MÅSTE gå och lägga mig tidigare. Nu var det iofs maken som steg upp och matade men... ok så VI borde gå och lägga oss tidigare....
Jag blandade ihop dagarna och fick prompt för mig att det var IDAG vi skulle till ortopeden. Sån tur att jag ringde min man i nåt annat ärende för annars hade jag stått och stampat i dörren på jobbet idag. Jag hade väldiga ambitioner med den här dagen men som vanligt struntade vi i det mesta och tog en tur med vagnen istället. Det var väldigt snålt i blåsten och jag fick bara ihop knappt 7,5km idag, hade lite tidspress. Igår köpte vi ny navkapsel med tillbehör till vagnen, då jag eller maken, tappat en navkapsel på en promenad. Så nu har vi totalt lagt ner 950:- på vår barnvagn för ett nytt set med navkapsel och övriga pinnar, kostade skrämmande 150:-. Smålänningen i mig ryser av obehag.
Innan vi drog iväg fick jag iallafall till en liten fotosession med dopklänningen på. Stackars Tjoddas (och övriga, framtida eventuella barn) som har en fotogalen mamma. Jag plockade fram hela arsenalen och strödde objektiv i sängen. Jag avgudar att fotografera i dagsljus. Studioljus i all ära men det är nåt särskilt med vanligt dagsljus som faller in genom ett fönster.

En hastig flörtis skymtar förbi på bilden.


Fingrar är mumma!


Provar om man kan ha fingrar i munnen och spreta med de andra samtidigt.

Jag visade prov idag på hur dålig jag kan vara som mamma också genom att lämna mitt barn sovande i ett hörn av soffan. Rätt som det var hörde jag hur hon började gråta men jag reflekterade inte så mycket över det utan tänkte att hon kanske var ledsen för att hon var ensam så jag ropade till henne som vanligt att jag var på väg. Helt plötsligt ändrade gråten karaktär och lät dämpade, som om någon höll nåt över munnen på henne, då fick jag fart vill jag lova, mina tankar flög nämligen till katten. När jag kom in låg Tjoddas på mage, på GOLVET jämte soffan. Nu har vi en väldigt mjuk ryamatta och efter att jag oroligt petat, klämt, känt, fått henne att följa fingrar med blicken etc så lugnade jag ner mig och började istället vara lite glad. Det är ju ett klart framsteg att hon kan "ta sig fram" nu har vi flyttat upp en division och hädanefter ska jag aldrig lämna henne obevakad om hon kan trilla ner.
Vi tog en sväng om GeKås ikväll och jag passade på att köpa mig en "barnvakt" till soffan.


En stor hundkorg med höga kanter i soffan är bra att ha.

Jag blev så glad idag för sköterskan från BVC ringde mig (jag passade på att fråga om Tjoddas flygfärd men vi konstaterade båda två att det inte var någon fara med henne) en av mammorna från föräldragruppen hade ringt idag och frågat efter mitt nummer. Så äntligen får jag kanske en promenadkompis, det hade varit roligt. Det är skönt att få promenera själv också men ibland är det trevligt med sällskap. Då återstår bara att se hur vi går ihop och hur det känns att vara ute med en "normal" mamma. Kanske det krockar, kanske inte.
Idag började jag räkna efter. Tjoddas fick sina skor den 10/3, det borde väl ändå betyda att hon slipper skorna dagtid lagom till midsommar? På så sätt känns det inte som att det är så lång tid kvar. Härligt! Snart, snart, snart!

Har jag talat om att vi fick presenter från mina släktingar i Kanada?

En kanadensisk älg, (såklart)
Två haklappar som var väldigt smidiga att använda. Bara att trä på.
Ett trepack med söta bodies
Ett sött set med byxor och tunika.

(Thank you so  much for the perfect gifts. I'll be sure to send you a letter with some photos of the baby girl really soon.)

Nu är det banne mig nanedags igen. Dagarna går som ett jehu. Så, vik hädan nu förbenade vädergudar som försöker göra mer snö. Vi mammor försöker faktiskt ta oss ut och gå här va.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0